Cookielagen

Cookielagen och LEK (2003:389)

Lagen om elektronisk kommunikation förändrades 1 juli 2011. Ett år tidigare kom regeringen med förslag om att uppgifter endast får hämtas från och lagras i terminalutrustning med användares samtycke – sedan tidigare måste användare informeras om ändamålet med kakorna. Förändringarna klubbades igenom till mångas förtret och påverkar på ett eller annat sätt både slutanvändare och innehavare. Nedan presenteras i detalj ett urval av förändringarna av lagen om kommunikation som införlivades trots motstånd.

Post- och telestyrelsen (PTS) kan enligt 5 kap. 6 d § ställa krav på tjänstekvalitet – dock bara i undantagsfall. Framför allt handlar det om anslutning till Internet; den tjänstekvalitet som slutanvändare efterfrågar är marknaden skyldig att uppfylla. Cookielagen har som främsta uppgift att verka för slutanvändares rättigheter, och det har tyvärr undgått många i diskussionerna om lagförändringen. Enklast beskrivs tjänstekvalitet som kundupplevd kvalitet, det vill säga hur nöjda slutanvändare är med produkten eller tjänsten.

Enligt 5 kap. 6 e § är operatörer som erbjuder e-kommunikationstjänster skyldiga att tillgodose behoven hos personer med funktionsnedsättning. Det innebär att personer med funktionsnedsättning får lika tillgång till e-kommunikationstjänster som andra – det rimmar väl med det självklara i att människor är lika mycket värda. Hur detta ska gå till är upp till PTS att avgöra, det är trots allt en bedömningsfråga eftersom behoven skiljer sig från person till person. Måhända är det svårt att efterleva, likväl är det nödvändigt.

Andra förändringar är utökad nummerspärr och möjlighet till kostnadskontroll enligt 5 kap. 7a § respektive 5 kap. 7 c §. Den utökade nummerspärren gör det möjligt att spärra premium-sms, vilket är sms med förhöjd taxa. Tidigare gällde regeln endast samtalstjänster. Kostnadskontroll underlättar för slutanvändare att kontrollera kostnader – bland annat genom kreditspärrar, nummerspärrar och specificerade räkningar.

Det har också kommit ytterligare krav på avtalsinnehåll i 5 kap. 15 §. Man har beslutat att uppgifterna ska vara heltäckande, lättillgängliga och tydliga. Några uppgifter som i och med lagförändringen måste finnas i avtal mellan konsumenter och operatörer är leverantörens namn och adress, vilka tjänster som tillhandahålls, leveranstid och avtalets löptid. Enligt 5 kap. 15 a § ska avtalens längd regleras, den inledande bindningstiden får exempelvis inte överskrida 24 månader.

Abonnenter ska underrättas om avtalsändringar enligt 5 kap. 16 §. PTS har tagit fram allmänna råd för att underlätta för operatörer att underrätta abonnenter när avtal ändras. Operatörer ska dessutom säkerställa att priser, taxor och villkor är allmänt tillgängliga – och det gäller för telefonitjänster. Informationen ska enligt 5 kap. 16 § vara lätt att uppfatta, adekvat, jämförbar och framför allt aktuell. PTS har tagit fram allmänna råd även för detta.

Enligt 5 kap. 17 a § ska operatörer ge abonnenter särskild information. Kort handlar det om information angående lämpliga taxor, tillgång till lokaliseringsuppgifter och nödsamtal, olika åtgärder som begränsar användning av tillämpningar och tjänster, åtgärder för att mäta samt styra trafiken i syfte att undvika överbelastning på nätet samt alternativen för abonnenter vad gäller personuppgifter i abonnentförteckningar. Operatörer ska även ge information till funktionsnedsatta om produkter och tjänster anpassade för dem.

Operatörer ska enligt 5 kap. 18 § tillhandahålla adekvat, aktuell och jämförbar information om vilken kvalitet tjänsterna har. Med förändringen har paragrafen utökats, vilket innebär att operatörer även ska tillhandahålla adekvat, aktuell och jämförbar information angående hur man arbetat för att underlätta för personer med funktionsnedsättning – det vill säga vilka åtgärder man vidtagit för att personer med funktionsnedsättning ska kunna använda tjänsterna på lika villkor som personer utan funktionsnedsättning.

Tidigare har det varit sagt att abonnenter som inte betalat sin räkning för fast telefoni ska få en varning långt innan tjänsten får avbryts, med utökningen i 5 kap. 19 § gäller detta även för mobilabonnemang. Man har dessutom författat 6 kap. 4 a § som innebär att abonnenter ska underrättas vid integritetsincidenter, det kan exempelvis vara att operatörens lösenord till webbtjänster hamnat i fel händer. Om detta händer är operatören skyldig att meddela abonnenten för att denne ska kunna begränsa sina skador.

Förr var det fullt tillräckligt att endast informera konsumenter om att information antingen hämtades från eller lagrades på dennes dator – med cookielagen, fortfarande 6 kap. 18 §, är det inte tillräckligt att bara informera konsumenter, nu måste konsumenter dessutom samtycka att information hämtas från eller lagras på deras enheter. Cookielagen utformades för att öka medvetandet om vad som sparas på ens dator, många väljer dock att se nackdelarna hellre än fördelarna med cookielagen.

Andra exempel är sanktioner om roamingförordningen överträds (7 kap. 3 a §), blockering av nummer vid olämplig marknadsföring av diverse betalteletjänster (7 kap. 9 a §) samt skadeståndsskyldighet om flytt av nummer antingen dröjer eller missbrukas (7 kap. 13 b §). Läs vidare på övriga sidor för att lära dig mer om lagen om elektronisk kommunikation i allmänhet och cookielagen i synnerhet – på hemsidan får du dessutom lära dig mer om att hantera cookies, cookies för webbplatsinnehavare samt Post- och telestyrelsen.

cookielagen